Första natten och morgonen här i Östersund blev kanske inte riktigt som jag, eller Andreas tänkt sig. Strax före klockan tre på natten vaknar jag av att han ligger å stönar och har ont och först antar jag att han bara mår dåligt efter den mängd alkohol han druckit kvällen innan. Dock så visade det sig vara lite värre än så. Axeln hade hoppat ur led i sömnen och nu kunde han inte få tillbaka den själv som vanligt. Så jag fick helt enkelt ringa 112 och lite senare kom en ambulans och hämtade upp honom, för inte dom heller kunde dra tillbaka den. Så klockan åtta på morgonen vaknade jag själv i sängen för att sedan hämta en trött och inte så pigg pojkvän på sjukhuset vid 9-tiden. Som tur var så var det ju "bara" en axel och även om min första natt inte blev som vi tänkt oss har det ordnat upp sig sen dess. Andreas sover numer på rätt sida om mig igen och sen i lördags har jag inte behövt vakna själv på morgonen.
Min förkylning/allergi har tyvärr inte gett med sig riktigt. I söndags var jag helt röd i ögonen och hade ont i halsen, igår var det inte så farligt förrän på eftermiddagen då jag knappt kunde svälja igen. Imorse blev jag så sur och arg att jag satte på mig löpskorna och kutatade väldigt fort i 20 minuter runt Lillsjön. Antingen blir jag sjuk eller bättre, vad som helst är bättre än detta.
Nu ska jag ta ut mitt bröd ur ugnen och om ett tag ska jag ta mig bort till skolan och lyssna på Andreas och Knappens examensredovisning. Det ska bli roligt!
Sofie
2 kommentarer:
I have no idea what you wrote, but you look happy! Hope you're doing well! :-)
Haha, your nice Christian! :) The photo is from Tucanos so it woud be strange if I did not look happy. Maybe I´ll write something in german soon. :)
Skicka en kommentar